är beroende av denna årstid
andra klagar över mörkret..kylan det tunga dova mörka
jag
dyrkar & lever med den
så jag sörjer lite nu när
ljusare tider stunda
våren
då kommer det blå in i mina målningar
har liksom inget val
den
krispande frasiga livsgivande färgen
även mina alteregon dyker upp
likt skuggor ..diffusa androgyna gestalter smyger de fram försiktigt
varliga steg subtila rörelser
allt med andakt
i denna ständiga
väntan ...trängtan
som genomsyrar mina penseldrag
besatt ...en besatthet mer än bubbla
denna härliga eufori
lite
glimtar fån senaste alster
jämsides
med min kopp
livsgivande bärande svarta kaffe
A-O
just denna moment
varje dag
likt ritualer
tror att det är den enda stunden jag får lov..
att sitta en stund
reflektera
andas in själen livet
allt medan denna livsdryck rinner genom mig likt livsserum
några veckor till
sen sitter jag på min bänk intill vattnet
med annan kopp
men samma innehåll
cirkeln blir liksom alltid sluten tillslut
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar